lucashag

Buddhismen:

Tibetansk Buddhismen

Den tibetanska buddhismen har även en tro på att buddhor kan manifestiera sig i mänsklig form, såsom i padmasambhava. Den tibetanska buddhismen innehåller även en tro på olika boddhisattvor och så kallade beskyddare av dharma. Boddhisattvor är upplysta människor som stannar i samsara för att hjälpa andra. Dharma-beskyddare är ett slags husgudar som skyddar olika byar, vilket går att jämföra med de olika avatarerna i hinduism, men enligt vissa källor även till bön. De finns till för att upprätthålla den naturliga balansen - dharma.

Ett utmärkande drag för den tibetanska buddhismen är att läran att vissa högt uppsatta lamor, tülku, kan välja vem de kommer att reinkarneras som. Efter det att en tülku avlidit inleds ett sökande efter en gosse som, kan kännas igenom på vissa speciella kriterier och måste återigen undervisas i buddhistisk filosofi. Enligt tibetansk tradition var den första tülkun Düsum Khyenpa (1110-1193), den förste Karmapan i Karma-Kagyü-skolan, som vid sin död förklarade att han skulle reinkarneras som sin egen efterträdare.^[1]

Ett annat särdrag för den tibetanska buddhismen är bruket att söka gömda heliga läror, så kallade terma, vilket utvecklades av Nyingma-skolan som ett sätt att konkurrera med de texter som de nya skolorna fört över från Indien under 1000-talet. De som letar efter dessa kallas tertron. De kan antingen bli återfunna i faktisk fysisk form som skrifter, vilka då ofta är skrivna på ett mystiskt språk. Dessa texter måste läsas och tolkas om och om igen av tertronen eftersom betydelsen förändras. Han måste läsa texterna tills meningen har stabiliserats. De kan också bli funna i form av en uppenbarelse under meditation eller vid kontakt av ett visst objekt. Under denna uppenbarelse länkas tertronen direkt till läran och håller alla ord i sitt medvetande. Den mest kända terman är Bardo Thodol, ibland slarvigt kallad den tibetanska dödsboken, som beskriver medvetandets upplevelser i tomrummet mellan döden och återfödelsen. Den läses över döende eller nyligen avlidna människor, ungefär som sista smörjelsen inom katolicismen. Bardo Tohol betyder "friheten att höra om bardo", medvetandets tillstånd mellan två liv.

Klosterskolningen är en viktig del av tibetansk buddhism och i vissa skolor, i synnerhet Gelug, praktiseras klosterväsende i masskala. Till skillnad från andra buddhistiska sekter accepterar man unga gossar i klosterväsendet och i vissa perioder har varje tibetansk familj förväntats överlämna en pojke till ett kloster. Vid tidpunkten för kinesernas intåg i Tibet (1950) räknar man med att cirka 25 procent av Tibets befolkning levde i kloster. Innan kulturrevolutionen tror man att det fanns mellan 2000 till 3000 kloster i Tibet. Det nuvarande styret påverkar den utbildning som ges i klosterskolorna i Tibet, som därför skiljer sig från den som ges i exilskolorna i till exempel Indien.

De som inte är munkar eller på annat sätt aktivt en del av religionsutövningen kan istället göra offer till olika boddhisattvor, skänka mat till munkar, tända smörlampor i templen, göra pilgrimsfärder eller sjunga böner. En annan viktigt del är chamdanserna, en viktig religiös dans som vanliga människor antingen kan delta i eller se på. Dessa danser är också en sorts skådespel där viktiga moraliska historier lärs ut. Dessa danser är förbjudna i Tibet, men anordnas bland annat i Bhutan.


Hinduishmen:

Yoga är väldigt viktigt i den hinduiska tron. De använder yogan för att slappna av och komma i kontakt med gudarna. Det dom strävar efter är att komma närmare gudarna och rening.Hinduerna ger dock offer i form av gåvor till kloster, och så offrar dom till specifika gudar för att få makten att beskydda en eller göra det bra för en. Till exempel så kan de offra till Shiva för att slippa motgångar, eftersom att Shiva är förintelsens och motgångarnas gud.




Fakta:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism

Bilder:
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:High_Priest_Offering_Sacrifice_of_a_Goat.jpg

Hinduishmen:
Divalfesten är en av det viktigaste traditionerna som hinduerna her. Det är en ljusfest har som firas med bland annat med fyrverkerier. Divalgodis ges ut till barnen och familjer sänder  
hälsningar till varandra.
hinduishmen firas som alla andra religoner med högtider och relisösa fester.


Buddishmen: En av mytterna som Buddhisterna gör är Karma
 

Karma är ett begrepp som kan spåras tillbaka till Upanishaderna. Enligt denna tanke genererar goda gärningar god karma och onda gärningar ond karma, vilket i sin tur bestämmer vad en människa återföds som i nästa "återtillblivelse". Karma anses svårgreppbart, men kan mycket förenklat beskrivas i form orsak-verkan förhållande som styrs av av djupt rotade emotionella och kognitiva reaktionsmönster. När ett fastklamrande till ett "jag" finns skapas karma: god, neutral eller ond.

Det slutliga målet i buddhismen är att uppnå ett upplyst stadium, buddhaskapet, som har transcenderat karma (gott/ont/neutralt) och som avslöjar sinnets naturliga medkänsla, visdom och extas - Nirvana. När individen har kommit dithän kommer ingen mer karma att produceras (varken positiv eller negativ)och därmed finns det inget som ger upphov till ytterligare återfödelser.

Buddha Dharma avsäger sig extremerna självspäkelse och frosseri, och lyfter fram balans och medelväg som det mest hälsosamma.

fakta:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism
och
Religonsboken
'
bilder:
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Yi_peng_sky_lantern_festival_San_Sai_Thailand.jpg